När jag upptäcker att sommaren som inte ens riktigt kommit igång än är på nedgång blir jag allt lite ledsen. Nä, inte deppad, men jag känner mig nog allt lite melankolisk. Har några gamla oljebilder på gamla släktingar och nästan hela året måste jag dra för gardinen lite när solen skiner för jag har inte lust att restauerara dem innan jag lägger på kistlocket. Nu när solen står som allra högst behövs det inte men vad var det jag såg i morse?!?
En liten solgnutta sken in på farbror Sederholm!! Och okej, vad är det med det då? Det betyder att solen redan börjar dala lite och det betyder att sommaren som liksom inte kommit igång ännu – hos mig – håller på att dra sig tillbaka och det gör mig ledsen. Vart tar tiden som rasar vägen och fortfarande känns det inombords som om det bara blir sommar om jag får vara på ”landet” (som jag aldrig haft men som ändå kännts nära) och här mitt i smeten? Nä, blir lite fel liksom..
Sederholm, googlade, vedbärare på Sthlms slott … Ja, sämre förfäder kan man ha. Han på din tavla kanske inte är vedbäraren, men vem vet?
Själv härstammar jag från torpare i Ådalen, som söp bort allt. Efter dom finns inga oljemålningar, liksom.
Jaså vedbärare, det var som tusan! Och det där med bortsupande klarade en annan familjemedlem ytterst perfekt av..
😂😂 åt Kerstis kommentar…måste medge att jag inte har koll på var Alexander verkade..men det kanske du har? Har aldrig brytt mig om den avdelningen..och än har vi ganska långt kvar av sommaren! Men visst, stoppa gärna tiden så att man hinner med bättre!!
https://www.hembygd.se/tunaberg/plats/17321/person/399218
Kolla här