Här i ”regeringen” har man utsett mig som ansvarig för kök och mat – varför jag? När jag var ny här blev det en liten revolution för att jag gick på barrikaderna för ett vegetariskt alernativ – det fanns inte och det var en seg kamp som kostade managern sitt jobb men nu är det frid och fröjd – åtminstone lite. Det är inte alla som vill ha telefonbokstjocka fläskbitar som tar simborgarmärket i sås.. Nu är det tyst och stilla och bara ibland måste jag höja rösten liten..

Vi har nu problemet att det blir lite för mysigt för de som äter. Vi äter i två lag och lag nr. 1 sitter gärna kvar och snackar för för många är det de enda sociala kontakterna de får under dagen. Den rara personalen sliter som vargar för att duka om och du kan lita på mig, det spills rätt ordentligt här – vänta, den darrande handen kommer kanske också till dig.. Det finns många som gärna skulle vilja fortsätta med kaffe men.. Jag tänkte mig rätt praktiskt sett att det vore enklast att jag tog mikrofonen och förklarade problemet – nej, jag skulle ha gjort det så försiktigt som jag skulle kunna men nej, det måste nu diskuteras på högre nivå – Tyskland är fullt av olika nivåer där det bestäms och direktionen sitter alltid högst upp i huset på alla firmor, kanske så att man verkligen skulle förstå att DE ÄR VIKTIGA. Ok, jag väntar på vad som bestäms….

.