Fick permis från ålderdomshemmet och hade nästan glömt lite hur livet ”där ute” är. Var i Provence och hälsade på mycket älskade människor och Provence själv kan man ju älska utan flera tillägg men tillsammans med de käraste – oslagbart. På morgonen frukost på terrassen under den jättelika platanen som gav os skugga så vi skulle överleva och sen på kvällen ett glas rosé medan vi tysta tittade ut över bergen och det underbara landskapet.
En dag tog vi oss till Cassis som ligger vid havet och övernattade där. Tänk att hav ändå är så välgörande och instämmer i ”är havet förbindelse eller gräns?” Något att tänka på. Jag gladde mig hela kvällen åt tanken på att somna in till vågskvalp eftersom vi bodde precis vid vattnet men se där, tji fick jag, för utan hörapparater – som man inte sover med – hörs varken vågskvalp eller gräshoppor, så där fick jag. Vattnet betraktade jag lite misstänksamt från stranden, jag är en badkruka och under 28 grader i vattnet får man inte frivilligt i mig.
Har alltid tyckt att fransmännen är lite snorkiga men det är väl mera för Paris, här var det ett evigt bonjour madamande och jag gillar det och blir snäll och trevlig, vilket annars kanske inte mina karaktärsdrag. Tänk om vi också hade något sånt på tyska? Det finns ju också gnädige Frau – nådiga frun – men det säger inte en människa längre och orättvist gentemot männen, där finns inget riktigt gnädiger Herr. I vilket fall som helst blir jag snäll och trevlig med bonjour madame och snäll och trevlig är kanske inte de karaktärsdrag man tänker på när man träffar mig.
I vilket fall som helst, nu är jag hemma på ålderdomshemmet igen och det är också okej – lite i alla fall..
Låter välgörande och härligt!! Välkommen tillbaka! Skönt att veta ”hur jag ska tänka” på dig, eftersom jag nu kan följa med …ser allt framför mig. Din fina terrass, dina blommor och allt annat personligt som du har runt dig! Så fint o hemtrevligt! Njut av allt det!! Kram
Helst skulle jag vilja ha dig här mera..
Kära Cecilia, om 2 veckor flyger jag med barnbarn (33 år) till Göteborg och sen blir det 14 dagar semester på Rossö, mitt paradis på jorden!
Min man gick bort för ett år sedan och jag är verkligen jätteglad att min Till kommer att vara min reskamrat nu. Det är underbart att han är med
sin gamla farmor just nu när allt har blivit lite besvärligare.
Vi älskar Sverige båda två!!
Hejsan !
Fint att höra att du haft en riktigt fin upplevelse i det sköna Provence ! Men du är väl lite bekant med omgivningen sedan tidigare. Var det inte där i krokarna, du gjorde en skrivarkurs för några år sedan ?
Verkade ju inte knökfyllt med turister heller, bra att veta. Stranden såg verkligen inbjudande ut och får mig att minnas vår höstresa i Sverige förra året, då du dessvärre var sjuk. Slutdestinationen före färjan tillbaka var Falkenberg. Så fina stränder, men det var september och Sverige. Trots vackert väder nöjde vi oss med strandpromenad. Då uppenbarade sig plötsligt några spänstiga damer i övre 80- års åldern upp ur böjlan den blå !
Jag blev tvungen att fråga om vattnet inte var i kallaste laget. De tittade förundrat på denna vekling och utbrast ”Nej då , härligt som vanligt, säkert 15 grader !
Min gräns har varit 19 grader, men med ålderns rätt lägger jag nog på ett par grader idag, så det var bara att önska de piggelina en fortsatt fin dag.
F.ö. har du alltid varit en mycket trevlig dam och bra person, som jag är mycket glad att ha till kär vän, så det så !
Tack raring från en verklig badkruka… 15 grader?! Hälsovådligt!!!!