Blåsten får den mans/kvinnohöga (här använder vi gender, jawohl!) vassen att bölja graciöst och så mjukt, den dansar och böjer sig mjukt och till det hör man fontänen som porlar och som tyvärr en del klagar över så att den måste stängas av mellan varven (och jag som trodde att vi gamlingar hör lite visset, men icke säger Nicke) och jag lägger mig ute på balkongen och drömmer mig bort till en ö i Östersjön, Fårö min älsklingsort.. Tänk vilken lycka att få bo så här i miljonstaden Berlin.. (Foto på graffiti av Banksy)
Jag fick aldrig vara med i luciatåget, för lång och för bråkig..
0 kommentarer