Har mallat till mig lite här för jag har tyckt att jag var pigg som en lärka (nä det var visst mörten..) och inget haltande och stönande här inte. Nähä! Nu är det slut på det igen och jag hör till kohorten gamlingar som långsamt går med blytunga ben och suckar och stönar. Min blodcancer har – som en liten vulkan – vaknat upp igen, trodde vi hade bestämt oss för att gå skilda vägar men den gillar mig och var hos farbror doktorn och han tittat tröstande på mig och sa att han inte var ett dugg förundrad över att jag är så dödstrött, han menade med det blodet.. ack, ack, ack.. Nu blir det nästa vecka lite borrjobb för han vill in i höftskelettet och ta reda på vad det är som händer. Okej, har varit med om det förr, är inte kul, men man överlever det och sen blir det väl nya piller igen och jag kan susa förbi de andra gamlingarna – tjoho! Högmod kommer före fallet..
Du tappra ! Här hålls det tummar, ska du veta. Själv lufsar jag ofta omkring hur trött och slut som helst, utan leukemi i botten. Kan det vara ditt flitiga tränande på gymet som ändå håller dig uppe och alert, så är det ju bara toppen.
Hade MRT koll i lördags. I Gmunden, inte alls långt från vårt boende. Lyckades missuppfatta GPSen och missade den viktiga avfarten och körde 10 mil fel ! Ok, dags att vända. I nervositeten att minska skadorna, vid vändandet lyckades jag trycka in fel sjukhus och fick sen vända igen. Kom rätt med en timmes försening. De var hyggliga och gjorde undersökningen ändå och jag slapp parkeringsböter som ju hade varit droppen på en bedrövlig tur
Nu väntas svar på undersökningen …
Funderar på det där med lärkan !