Vart tog sommaren vägen? Det känns som om det luktar sensommar ute nu fastän jag inte hunnit med sommaren riktigt än och bävar lite inför hösten som kommer. Har idag varit duktig flicka, har städat, tvättat, sprungit upp och ner för att lägga rabarber på torktumlaren – sån lyx hade jag inte i min gamla lägenhet, där använde jag handdukarna som hard-core peeling men nu är det slut med peelingen, nu är de bara mjuka och så fluffiga. Har också sorterat in papper som vuxit till en oroväckande hög så nu är det ordning på torpet. Eller lite ordning i alla fall.. Men den där lilla känslan av sensommar är där i min kropps alla celler – även de elaka som ställer till allt elände i min kropp -, sommaren – vart tog du vägen? Tänker du lämna oss redan? Det känns också lite ensamt här efter det att ena dottern bott här några dagar och det var helt underbart, nu är jag solo igen. Tänk vilken lycka att få uppleva de vuxna döttrarna igen.

Imorgon är det måndag, har en lång lista på to-do och det är bra, då går jag inte omkring och sniffar på sensommaren och blir lite smådramatisk..