Om två veckor ska jag få åka på rehab! Hurrra!! I Tyskland är man relativt generös med sånt – men så kostar sjukförsäkringen också skjortan – och jag får 3 veckor, eventuellt med förlängning – om jag verkar tillräckligt risig – vilket jag gör. Först var en geriatrisk rehab planerad men kände inte för det för antog att jag skulle spela Fia med knuff varje dag. Nu får jag en onkologisk rehab och det låter käckare och ”nu djävlar anamma..”. Har kanske aldrig varit en fena på att komma ihåg och sånt men nu har min hjärna – och mitt minna – klart lämnat in och den situationen känns lite ovanlig när jag flåsar efter 500 meter och undrar om mina ben är gjorda av jelly. Nu hoppas jag på undret att jag ska komma tillbaka som STÅLKVINNAN – håll tummarna, va..