Idag är det helgdag i Berlin, det är ”Kvinnodagen” och den dagen skulle jag vilja fira personalen som tar hand om de äldre och sköra här på vårt ålderdomshem – även om det kallas ”seniorresidens” för att tjusa till det lite. När jag ser en äldre person som är förvirrad och kanske inte hittar hem, som har hemska minnen eller annat är någon ur personalen genast på plats och lägger armen om den förvirrade, håller handen och talar lugnande och kaoset i den äldre personens huvud lättar. Jag har lärt mig här att bara för att man blir gammal blir man inte snäll, det finns här en hel del ”taggiga” personer så bara för att man blir snurrig i huvudet blir man inte snäll, men aldrig har jag märkt att personalen blir otålig eller arg och efter ett tag försvinner kaoset i den förvirrades gamla hjärna och allt blir lugnt igen. Och för all denna personal som alltid är tålmodig och vänlig vill jag säga tack idag på ”kvinnodagen (ja på kvinnodagen för den där grejen med empati är lite mera utpräglad hos oss kvinns – sorry)” – ni gör ett fantastiskt arbete! Tack för det!
Så fint att höra , att den personal du har runt dig är empatisk och rätt för sitt jobb. Ingen självklarhet har man ju fått klart för sig.
Betr. äldres beteenden är ju i alla fall min erfarenhet att det sätt man fungerar på i yngre dagar bara blir mer tydligt i högre ålder. Är någon en negativ surgubbe från början blir det bara värre med åren. Min erfarenhet från äldre sjuka inom äldrevården och de jag fick uppsöka i skogarna i Hälsingland i egenskap av distrikitssköterska var alltid desamma. Ingen blir söt och rar för att åldern hunnit ifatt en. De allra flesta jag haft i min vård, har varit fina människor som det varit en förmån att slå mig ner hos för en givande pratstund efter medicinutdelningen, diabeteskollen eller vad det var, de andra fick jag med på köpet …
Du var säkert en underbar hjälp för gamlingarna!!!