Lever fortfarande – har inte hört av mig på länge för jag hade så mycket att göra och jag hör till de minimal effektiva människorna som inte kan sluta att jobba så länge som något ligger på skrivbordet och tittar uppfordrande på mig.

Här på hemmet har julen haft sitt intågande. De vänliga kvinnsen i receptionen har smyckat och gjort så fint och överallt lyser det varmt och det glittrar. Är lite orolig för att det kommer att verka så kalt när de plockar ner allt. Det har bakats våfflor och annat och den doften var klart bättre än från dagens lunch – kål…blä..

Vi har också haft en julfest – julfest på ålderdomshemmet, det var något som jag hört talas om och alltid tänkte: ”inte med mig – never ever” och tjosan, där satt jag nu. Vi fick dela upp oss i två grupper för att få plats och stämningen var hög. Sorlet steg – det är ju också så att när man hör lite risigt, då skriker man gärna lite högre, särskilt efter några glas skumpa. När stämningen var på max öppnades dörrarna till köket och in tågad all personal – allt från trädgårdsmästare till köksfolket – med jultallrikarna, överste chefen dirigerade. Det var som på de där filmerna man ser från lyxkryssningar där de tågar in – ok, våra hade inte tomtebloss – . Publiken jublade, damerna i sina finaste glittrande klänningar och med kronjuvelerna. Det är ju ett ”förnämt” hem så damerna har tydligen många kronjuveler. Jag hade visserligen tagit av mig jeansen men lite vägrade jag att glittra till mig, för jag inser att faktum är att nu sitter jag på ålderdomshemmet och har julfest. Och det är inget fel i det – saker och ting förändras men min önskan till alla om en GOD JUL består!