Det är söndag och en loj stämning lägrar sig över huset. Men redan på morgonen finns det de som ligger ute i rollatorspåret, dvs. vägen som går runt hela huset och i vilket vi jobbar med våra dåliga samveten och rollatorer för de 10 000 stegen måste ju klaras av. Det är så där lagom kul.. och jag som trodde att jag som styrelsemedlem skulle kunna fräscha upp eländet med några gymnastikapparater längs vägen, tänk, vilken höjdare för alla andra musklerna. Såna apparater finns det ju i en del parker och de används flitigt. Men där fick jag tji. Fick inte ens igenom det i styrelsen för där ropades oj och nej och tänk om någon skulle skada sig, och sen skulle stadsdelens alla innevånare komma rusande och använda apparaterna och det fattades bara att man skulle diskutera om det kan gå ihop med bestämmelserna för internet för det är det allra värsta för tyskarna – LIVSFARA BESTÅR!! Men nu blidde det inte vare sig det ena eller andra och vi trampar tappert på i rullatorspåret och jag försöker överleva det med att lyssna på någon podkast men så där riktigt jättekul blir det inte.