Välj en sida

Evig lycka?

10. mar 2024 | 5 Kommentarer

Ok, jag är realist (der blir man under de 80 år jag levt) och vet att det inte finns någon evig lycka – även i sagan bleknar prinsen lite med tiden – men jag hade önskat mig det eviga livet förra helgen. Jag blev 80 och hade tagit med hela den lilla familjen med bonusdottern och älskad syster på allas vårt älsklingshotell. Alltid samma procecur när vi kommer dit: i loungen sitter ”barnen” (som oj redan är över 50.. jag fattar det bara inte..) och barnbarnen på golvet vid det stora, låga träbordet och vi äter den klassiska rätten kokt potatis, kvarg med kryddor och linolja. Låter det konstigt? Är det inte, är det områdets kännetecken. Jag satt naturligtvis inte på golvet för hotellet har ingen kran än med vilken de kan hiva upp tanten..Sen försvann vi alla till SPA-avdelningen och låg och flöt i det badkarsvarma vattnet framför den stora öppna spisen med knistranden lågor och när man blir 80 blir man djärvare för jag simmade även utomhus, där vattnet har ”vanliga” temperaturer för normala människor och inte för såna som en badkruka som jag önskar sig.

Satt sen vid matbordet vid bordets topp (eller ände om man vill se det så) och blickade ut över min lilla underbara familj och kände otrolig värme och lycka. Jag såg glada, friska, kloka, empatiska, humoristiska, framgångsrika människor med lika underbara barnbarn och kände stor stolthet och hoppades innerligt att jag kanske inte bara gjort alla saker fel under deras uppväxt.

När jag sen kom hem till mitt ”hem” kändes det väldigt tyst och stilla men inte så att jag inte trvis, det känns som ”hemma” men alla glada skratt, alla varma kramar jag fått – de hade jag gärna tagit med mig hem i en liten doggy bag och plockat fram vid behov… Tack alla ni som gjorde min födelsedag till en så lycklig dag och ett ska ni veta

”JAG ÄLSKAR ER ALLA AV HELA MITT GAMLA HJÄRTA

nästa bidrag

senaste kommentarer

  1. Jag fick aldrig vara med i luciatåget, för lång och för bråkig..

  2. När jag var mycket ung, gick en grupp flickor och jag Lucia på lasarettet i Värnamo (min hemstad). Mycket uppskattat…

Prenumerera på mitt nyhetsbrev

Hej
Trevligt att träffas!

Registrera dig för att få innehåll i inkorgen, när jag skrivit något nytt.

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

5 Kommentarer

  1. Ja det var verkligen en helt underbar vistelse!! Så lugn, stilla miljö! Vackert och stilfullt! Men framför allt minns jag också den glada, underbara, varma stämningen bland oss alla! En intensitet o närvaro jag saknar i min vardagsmiljö! Det är livet!! Livet ska inte vara så saktmodigt och stilla som jag tycker att det har blivit! Den fantastiskt goda och vackra maten! Min egna promenad längs den stilla kanalen! Så speciellt allt!! Annorlunda.
    Nu ser jag fram mot att du kommer hit, och vi får slöa oss vid Kottlasjön. Kämpa oss igenom Citys utbud.Och vad vi kan hitta på? Stor kram o hälsningar till ER ALLA❤️

    Svara
    • Ja och så tacksam för att du också kom!!!!

      Svara
  2. Ville ju så gärna..men SAS bemödade sig att få mig tappa modet..genom att blockera mig eftersom jag glömde koden!! Och var snäsiga och inte så glada över att jag bad om hjälp! Så nästa gång får jag väl cykla i stället?

    Svara
  3. Ja grattis i efterskottfrån en gudson som inte har sån koll som han skulle vilja…
    Glädjer mig ofantligt åt att du/ni hade en så mysig stund tillsammans!!!
    Och att du orkar dela med dig här på din blogg så man kan va med å lyssna lite iaf.

    Kram å grattis 80-åringen!!!
    /J

    Svara
    • tack Johan, det var bara helt och hållet underbart…

      Svara

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *